En morgon i april har våren bara dykt upp utanför mitt hus. Under natten tycks den ha lagt ut en grön, böljande filt över landskapet och borstat undan allt det torra och bruna. Ljudet av fågelsång är på max. Det är fortfarande ganska kallt när jag går genom gräset och jag slås av det märkliga i att man aldrig riktigt tror på att det kan bli vår igen när det är som allra mörkast. Men våren är modig och räds inte förändring.
